Ur sista utländska posterna.
De sista franska anarkisthäktingarne, hvilka polisen i Paris tillägger en betydlig vigt, tyckas hufvudsakligen vara följden af den i Lüttich gripne anarkisten Müllers bekännelser. Vid den stora razzia, som i Januari månad föranstaltades mot anarkisterne i Paris, häktades bl. a. äfven Herni Guérin, Henrik Gauche och Henri Beaulieu. Alla dessa tre Henrikar voro medarbetare i den anarkistiska Revue Libertaire och Guérin var dessutom denna tidskrifts gerant. Det ser ut, som om man då icke kunnat anskaffa tillräckliga bevis mot dem, för att med framgång kunna inleda en process. Åtminstone blefvo de kort derefter frigifne. Guérin begaf sig oförtöfvadt till Bryssel. Derifrån underhöll han med sina vänner i Paris en liflig brefvexling, som icke blef obemärkt och som föranledde myndigheterna i den franska hufvudstaden att till Belgien afsända en af sina dugligaste hemliga polisagenter, hufvudsakligen för att öfvervaka honom. I Bryssel hade emellertid äfven Gauche och Beaulieu samt den från främlingslegionen deserterade baron Ungern-Sternberg sammantråffat med Guérin och de förde nu ett muntert lif. Gauche och Sternberg lemnade medlem dertill. Guérin tyckes ha varit den ledande själen, Beaulieu handlingens man i denna lilla krets. Henri Gauche är 23 år gammal, af god familj, har tagit studentexamen, förfogar öfver en årlig inkomst af 12,000 francs och har dessutom nyligen ärft ytterligare 300,000 francs efter en onkel. Ur hans ficka hafva temligen säkert medlen flutit till flera af de sista anslagen. I hans bostad konfiskerades några hundra bref, hvilka skola utbreda ljus lfver allehanda internationela anarkistiska utgreningar. Dessutom fans ett testamente, i hvilket Gauche skänker hela sin förmögenhet åt anarkisken Jean Grave på det vilkor, att denna använder dem till den anarkistiska propagandan. Sedan kamraterna drifvit omkring i åtskilliga städer i Belgien med falska pass, visade de sig den 1. Maj i Lüttich och sammanträffade der med den mycket omtalade Müller. Den 3. Maj inträffade den nu anarkistiska explosionen, och nu skingrade sig kamraterna i olika rigtningar. Guérin begaf sig till Amsterdamm, Gauche och Beaulieu återvände till Paris, der de för några dagar sedan häktades. Müller stannade ensam qvar i Lüttich och föll i den dervarande polisens händer. Gauche och Beaulieu skola ha aflagt öppna bekännelser och skrutit öfver sin anarkism. Beaulieu betecknas som ett blindt verktyg. Han lät sig underhålla af Gauche och följde obetingadt hans befallningar äfven med fara för sin personliga säkerhet. Både Gauche och Beaulieu förhördes i fredags ånyo af undersökningsdomaren. Af förhöret framgick, att begge hade varit upphofsmännen till de sista attentaten i Lüttich. Beaulieu tillstod, att han stått i förbindelse med de mest beryktade anarkisterna i utlandet. Gauche vägrade att lemna några upplysningar om de skäl, som förmått honom att redan vid 22 års ålder göra sitt testamente.
Af de i Gauches bostad konfiskerade brefven skall man ha sett, att det finnes ett internationelt anarkistiskt förbund, hvars medlemmar genom lottning afgöra, hvem som skall lägga »hämdbomber» i de olika europeiska städerna. Dessa uppgifter bekräftas i en berättelse från Amesterdam om Sternbergs vistande derstädes. »Baronen» hade från Lûttich rest till Amsterdam och uppsökt den då under namnet Auber sig der uppehållande franske anarkisten Guérin, hvilken han alltså kände. Sternberg bodde i tre dagar hos Guérin; då kom ett bref från Frankrike, som förmådde baronen att genmast lemna staden. Guérin har föklarat, att han hade händelsevis träffat Sternberg på gatan och denne hade begärt, att få skrifva några bref på hans rum. Der hade man slutligen talat om anarkien och han, Guérin, hade erbjudit främlingen att bo hos sig; men efter några dagar hade ryssen afrest med den förklaringen, att han funnit »ett ställe». I det af Sternberg begagnade rummet fann polisen för öfrigt det ofvan omtalade varningsbrefvet, som föranledde baronen till skyndsam flykt. De der funna brefven, som kommit från olika franska städer, bevisa, att det internationela anarkistförbundet är noga underrättadt om alla rättsliga förföljerser mot dess medlemmar. Det är konstateradt, att Sternberg var i Paris den afton, då dynamitanslaget på Restaurant Foyot föröfvades. Han hade dagen förut, den 3 April, afrest från Lûttich, och erbjudet en dervarande kamrat att komma med, så skulle han få se »ett vackert skådespel». Den 6 April var ryssen åter i Lûttich. Från denna stad meddelar ett telefram, att baron Sternbergs älskarinna, Sidonie Maréchal, som är en ifrig anarkist, blifvit häktad i förstaden Griegnée.
Från Paris meddelas, att abbé Garnier har erhållet ett hotande bref, i hvilket han underrättas om, att det af honom uppförda »franska folkhuset» är undermineradt och inom kort skall flyga i luften. Abbé Garnier har åt polisen öfverlemnat detta bref, som är undertecknadt af »en af upphofsmännen till det sista anslaget.
I Barcelona äro åtskilliga anarkister häktade, hvilka förts ombord på »Navarra».
Sydsvenska dagbladet 29 maj 1894.